Organisation/Strategier

Organisation

Malmö Citysamverkan

I Malmös stadskärna sker samarbetet sedan 1995 genom Malmö Citysamverkan Service AB, som ägs av Malmö Citysamverkan Ideell förening. Initiativet togs av Malmö stad som bjöd in näringslivet att samverka kring den gemensamma platsen. I föreningen finns tre medlemskategorier som har 33,3% rösträtt var: Malmö stad, Fastighetsägare (27 fastighetsbolag) och Handel & Övrigt Näringsliv (458 verksamheter inom handel, restaurang, kultur, upplevelser, tjänster och övrigt näringsliv).

Malmö Citysamverkan har också utvecklats under åren och bland annat innebar det 2018 att handelsföreningens medlemmar gick in som direkta medlemmar i Malmö Citysamverkan. Detta var ett starkt önskemål från handelsföreningen och genomfördes för att effektivisera administrationen och skapa ett tydligare fokus för såväl organisation som medlemmar. Förändringen har varit mycket positiv och farhågan för medlemstapp har tvärtom resulterat i fler medlemmar.

En annan förändring gjordes 2020 efter en omorganisation på Malmö stads Fastighets- och Gatukontor och en genomlysning av kommunens samverkansstrukturer. För att undvika jävsituation och kunna fortsätta ge medel trädde förvaltningsdirektör och nämndsordförande tillbaka från formell styrelseplats men adjungerades istället in på möten när närvaro behövdes. Kommunen fortsatte att ha formell styrelseplats genom annan förvaltning och från 2022 bidrog Fastighets- och Gatukontor med en permanent samordnare som aktivt deltar i styrelsearbetet genom sin adjungerade position. Detta har ytterligare stärkt samverkan och även lett till ännu bättre kommunikationsflöde.

Utöver en bred samverkan med och mellan de tre ägarparterna så sker även samverkan med andra aktörer i staden inom bland annat kultur, fritid, besöksnäring, media, föreningsliv, övrigt näringsliv med flera.

Föreningens och bolagets ändamål är att ”verka för utvecklingen av Malmös stadskärna genom långsiktig produktutveckling samt marknadsföra stadskärnan och arbetet med utveckling av denna”. All operativ verksamhet sker i bolaget. Affärsidén lyder: ”Malmö City Samverkan ska genom samskapande vidareutveckla det unika Malmö City. Detta skapar mervärden för Malmöbor, besökare och våra ägare”.

Foto: Jenny Leyman

Styrelsens ledamöter 2022/2023

Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter och sex suppleanter:

Ordinarie
Eric Sjöstedt, Affärsområdeschef Vasakronan AB (ordförande)
Nina Gilljam, Kommunikationschef Fastighets AB Trianon
Erik Elmeskär, Förvaltare Wihlborgs Fastigheter
Anette Svensson, Ägare Dahlgren est. 1918
Thomas Ivarsson, Hotelldirektör Scandic Triangeln
Ann Almqvist, Varuhuschef Åhléns City
Gunnar Blomé, Chef Samhällsplanering och etablering, Stadskontoret Malmö stad

Suppleanter
Martin Landler, Uthyrningschef kommersiella lokaler, Stena Fastigheter Malmö AB
Fredrik Elfvén, Regionchef Jernhusen
Christel Fryklund, Förvaltningschef Volito
David Neckmar, Ägare Blomsterpigan
Johan Walterström, Ägare Moosehead och Drumbar
Adis Korjenic, Pressbyrån Malmö Centralstation

Till styrelsen adjungeras även:
Pia Sandin, VD Malmö Citysamverkan
Louise Svensson, näringslivsutvecklare Omvärld & Näringsliv Malmö stad samt sekreterare vid Malmö City Samverkans styrelsemöten
Iman Ahmad, utvecklingssamordnare Fastighets- och Gatukontoret, Malmö stad
Andy Roberts, avdelningschef Fastighets- och Gatukontoret Offentlig Miljö, Malmö stad

Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter kallas till samtliga styrelsemöten. Detta för att underlätta kommunikation, engagemang och delaktighet, samt att få värdefull input från alla parter. Styrelsen träffas sex gånger per år och arbetar därutöver agilt med olika arbetsgrupper baserat på vilket behov som finns. De senaste arbetsgrupperna var ”Framtida Finansiering” samt ”Mål”. Dessa grupper bestod både av styrelserepresentanter och VD samt kompletterades med ytterligare expertis från kommunens förvaltningar. När arbetsgrupper är klara med uppdraget så upplöses de. En pågående arbetsgrupp – ”Destinationssamverkan + Malmö Citysamverkan” – är nyligen tillsatt för att vidareutveckla samverkan med Destinationssamverkan Malmö ytterligare och har redan levererat resultat.

Ekonomi

Malmö Citysamverkans grundfinansiering sker genom serviceavgifter till medlemmarna, där de tre olika medlemskategorierna bidrar med lika mycket, för närvarande 2,1 miljoner kronor per part. Kategorin Handel & Övrigt Näringsliv har historiskt haft svårt att fullgöra sitt åtagande med att bidra med lika mycket som de två andra parterna. Därför godkändes 2018 att överskott från Malmö City Presentkorts återbäring kan täcka upp det belopp som behövs (budgeterat 600tkr 2023). Detta eftersom presentkorten är framtagna för att stärka det lokala näringslivet och att beloppen till del kan anses “tillhöra” denna kategori. Därmed var det också möjligt att inför 2022 höja från 1,77 mkr till 2,1 mkr per part för att ytterligare stärka organisationen och dess arbete.

Utöver denna grundfinansiering projektfinansieras olika insatser, såsom julmarknaden där kommunen bidrog med 750 000 kr (utöver egna kostnader kopplat till aktiviteten), insatser på Södra Förstadsgatan där fastighetsägare bidrog med 450 000 kr för olika insatser samt 150 000 kr specifikt för en säsongs sittinstallation, positioneringsarbete för Södergatan där fastighetsägarna bidrog med 250 000 kr, ombyggnation av Triangeltorget på ca 5 mkr där kommun och fastighetsägare bidrog med 50% vardera, för att nämna några exempel. Under pandemin drabbades många verksamheter ekonomiskt vilket ledde till att kommunen stöttade genom att betala medlemsavgifterna för kategorin Handel & Övrigt Näringsliv för 6 månader under 2020, motsvarande 885 000 kr. Malmö Citysamverkan fick även motta ett engångsbelopp på 3 000 000 kr från kommunen i slutet av 2021 som nu används till återstart efter pandemin.

Vidare bidrar Malmö City Presentkort numera med intäkter eftersom förfallna belopp (s.k. återbäring) tillfaller Malmö Citysamverkan. Omsättningen har sedan starten ökat varje år och därmed också förfallna belopp. Dessa belopp är numera mer än kostnaderna för presentkortet och det belopp som anses täcka upp för serviceavgifter för kategorin Handel & Övrigt Näringsliv. De överskjutande medlen används till olika insatser för stadskärnan och dess aktörer. Malmö Citysamverkan Service AB arbetar utan ekonomiskt vinstsyfte.

Årliga verksamhetsplaner tas fram som kopplas till såväl budget som de fyra beslutade strategierna 2021-2025. En del i budgeten avsätts till samverkansinitiativ från medlemmar. Mer om detta går att läsa senare i ansökan.

Malmö stad lägger årligen stor kraft och tillbörlig ekonomi, i utvecklingen och skötseln av city. Det handlar om investeringar och reinvesteringar i offentliga miljöer, infrastruktur och offentlig konst. Det handlar om kulturinstitutionernas verksamhet och program. Det handlar om publika event i det offentliga rummet. Och det handlar om belysning, renhållning, skötsel och underhåll av offentliga miljöer och fastigheter. I genomsnitt lägger Malmö stad ca 420 mkr per år i city. Fokus för Malmö stads budget den senaste mandatperioden har legat på öppenhet och trygghet i kombination med en offensiv strategi för att bidra till FN:s globala mål vad gäller klimatomställning. Förintelsekonferensen, Worldpride och Eurogames samt Auschwitz-utställningen är tydliga exempel på stadens arbete för att vara öppen och inkluderande. På miljö/klimatsidan har staden utsetts till Sveriges miljöbästa kommun fem gånger under de senaste 15 åren, nu senast både 2021 och 2022. Stort fokus ligger också på att utveckla mer hållbara och smidiga sätt att transportera sig.

Tillsammans

Utöver den samverkan som sker med och mellan medlemsparterna och i arbetsgrupperna, så ligger fler kontakter till grund för de insatser som görs. I Malmö sker samarbetet genom kontakter, eldsjälar och nätverk. Det finns inte så många statiska grupper, utan olika projekt och initiativ startas och genomförs när engagemang och en gemensam grund finns. Grupper bildas och upplöses löpande mellan många olika parter för att bibehålla dynamik, innovation och perspektiv, för att fortsätta vara en stad skapad av många. Här beskriver vi några av samverkanskontakterna, både de formella grupperna och exempel på de löst sammansatta nätverken, i det som har bäring på stadskärnan och där Malmö Citysamverkan deltar:

Krognätverket

Krognätverket startade för flera år sedan och hade som främsta mål att öka tryggheten och bidra till att Malmö är ett säkert och attraktivt besöksmål. Sedan 2022 har nätverket utvecklats ytterligare i samverkan mellan Malmö stads Omvärld & Näringsliv och Malmö Citysamverkan, som tidigt under 2022 nyanställde en person med restaurangnäringen som ansvarsområde. Utvecklingen har inneburit att nätverket har breddats, mötena har strukturerats och kommunikationen förbättrats, bland annat genom en dedikerad kanal i Malmö Citysamverkan kommunikationsverktyg Chainels. Krognätverket träffas sex gånger per år och på agendan är viktiga branschrelaterade frågor som till exempel stadsutveckling, kompetensförsörjning, kommunal service och vad som är på gång i stan. Under pandemin hade nätverket en viktig funktion att reda ut restriktioner, stödpaket och att få tips och stöd. Förutom representanter från besöksnäringen så är polisen, räddningstjänsten, Svensk Handel representerade samt ett gäng förvaltningsöverskridande Malmö stad-anställda som till exempel Stadskontoret, Fastighets- och Gatukontor, Miljöförvaltningen samt Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Nätverket är en plats där alla kan bidra med sina frågor, tankar och idéer och med tanke på bredden av representanterna så går mycket att lösas på plats samt skapar en trevlig dialog mellan krögare och offentlig sektor.

Foto: Apelöga

Samarbete med besöksnäringen

Destinationssamverkan Malmö AB är ett bolag vars styrelse är sammansatt av representanter från näringslivet och staden. Bolaget ägs till 70 % av det privata näringslivet och till 30 % av Malmö stad och har som mål att öka antalet besökare till Malmö. Stadskontorets avdelning Omvärld & Näringsliv fungerar som bolagets operativa personal. Destinationssamverkan utser referensgrupper. Alla som önskar vara med och påverka arbetet kring att sälja, marknadsföra och utveckla destinationen Malmö är välkomna som medlemmar i Destinationssamverkan. Malmö Citysamverkan är medlemmar i Destinationssamverkan och deltar på alla medlemsträffar. Bland annat har arbetsgruppen (Destinationssamverkan + Malmö Citysamverkan) suttit i panelsamtal för att prata om samarbetet på Destinationssamverkans medlemsträff. En dialog hålls även med Hotellgruppen och Malmö Citysamverkan har varit inbjuden på möten. Ett samarbete gjordes bland annat inom projektet Malmö I love you, då hotellen och arenorna klädde sin personal i t-shirt med det budskapet och Malmö Citysamverkan delade ut badges med samma budskap till anställda i alla butiker och restauranger. Vidare har Malmö Citysamverkan skapat en dedikerad kanal i sin kommunikationsplattform kallad Turistfrågor där Omvärld & Näringsliv själva kan lägga upp information, vilket sker minst en gång i veckan. Representanter deltar även på Malmö Citysamverkans frukostmöten. På så sätt har samverkan lett till att enheten Marknad & Attraktivitet kan nå nya målgrupper i sitt arbete med att utveckla värdskapsarbetet.

Cruise Malmö Network

Cruise Malmö Network är en ekonomisk medlemsförening som formellt bildades 2009 efter några års informellt samarbete mellan parterna. Föreningens ändamål är att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom att verka för, utveckla och genomföra informations-och marknadsföringsinsatser i strävan att utöka antalet kryssningspassagerare till Malmö och delar av Skåne. I samband med det ska föreningen även verka för ett utökat samarbete inom dessa frågor i Öresundsregionen. Föreningen genomför två möten per år samt Årsstämma. Det viktiga är dock det arbete som görs operativt, dels mot kryssningsbranschen utanför Sverige dels mottagandet av kryssningsresenärer på plats i Malmö. Flera rederier har fått upp ögonen för Malmö och under 2023 kommer vi öka antalet kryssningar i Malmö med 60% (vi går från 5 till 8 st) jämfört med 2022.

Foto: Werner Nystrand

Weekend Malmö

Weekend Malmö är ett initiativ där aktörer inom Malmös kultur- och nöjesliv arbetar tillsammans för att lyfta fram och uppmärksamma det rika utbud som finns i staden. Syftet är att tillsammans locka fler besökare till Malmö. Via hemsidan weekendmalmo.se ska det vara lätt både för en gruppresearrangör och en privatresenär är att skapa sig en överskådlig bild av det aktörerna kan erbjuda. Därifrån är det sedan enkelt att ta sig vidare till deras olika sidor för att boka. De gör också PR- och annonskampanjer med mera. Såhär motiverar de sin samverkan: ”Tillsammans är vi mycket starkare och vi har kraft att nå ut bredare. Vi ser det som ett sätt att öka attraktionskraften för hela Malmö och där är vi samarbetspartners och inte konkurrenter.”

Handelsnätverk

Under pandemin fanns ett starkt behov av att stämma av såväl myndigheters riktlinjer som svårigheter för företagen. Malmö stads avdelning för Omvärld & Näringsliv etablerade en grupp hösten 2020 som regelbundet bjöds in till digitala möten för att utbyta information och erfarenheter. Företagen utbytte även tips sinsemellan om bra lösningar på de utmaningar som pandemin innebar. Svensk Handel kunde likaså bidra med värdefull info som kunnat hjälpa företagen och samtidigt få input till sitt arbete. Det viktigaste resultatet är kunskaps- och informationsutbytet både mellan kommunen och näringslivet och mellan företagen och berörda intresseorganisationer. Under pandemin gjorde det att Malmö stad kunde nå ut och förvarna butiker om kommande restriktioner så att handeln bättre kunde förbereda sig. Kommunen kunde på så sätt säkra att det fanns en beredskap för att uppfylla de krav som myndigheterna ställde och underlätta för handeln i denna svåra situation. Kommunen fick även feedback kring de statliga stöden och kunde därmed ge återkoppling och bidra till att utveckla stöden under resans gång. Ännu en viktig effekt har varit det stöd och den styrka som finns i att inte behöva vara ensam när man hanterar svåra utmaningar med många nya, okända faktorer att ta hänsyn till. Gruppen består av Malmö stad, Malmö Citysamverkan, centrumledning för Emporia, Hansa, Triangeln, Caroli, Rosengårdcenter, Svensk Handel och IKEA och har fortsatt att ses i och med den nya krissituation som uppstått under 2022. Fokus har då legat på energifrågan och kunskapsutbyte kring hur man kan spara el, få hjälp med energirådgivning med mera. Gruppen har träffats med lite olika frekvens beroende på vilka behov som funnits hos handeln och hos staden. Gruppen kommer att fortsätta att träffas ca 2-4 ggr/år så länge gruppen anser att mötena gör nytta.

Utöver samarbetet i gruppen Handelsnätverket så bjuds Malmö Citysamverkan även in till citygalleriornas hyresgästmöten för att berätta om kommande event och om medlemskapet (alla verksamma i citygallerior är automatiskt medlemmar genom sin fastighetsägare). Kontakt hålls självklart också mellan Malmö Citysamverkan och centrumledarna på de tre citygalleriorna Triangeln, Hansa och Kv. Caroli för att diskutera marknadsföring, öppettider och andra gemensamma frågor.

Tankar finns även kring möjligheten att Malmös olika handelsplatser tillsammans kan nå andra potentiella marknader genom gemensamma insatser, såsom marknadsföring mot Tyskland.

Foto: Apelöga

Lärosäten

Malmö Citysamverkan har haft ett samarbete med YH-utbildningen Service Manager for Future Tourism under många år bland annat genom att alltid ha erbjudit LIA-platser (Lärande I Arbete), samt tidigare ledningsgruppsdeltagande. Detta har inneburit en win-win för såväl de studerande som för organisationen och har också resulterat i anställningar för inte mindre än för fyra av deras elever under åren. Malmö Citysamverkan bjuds även in för att hålla föreläsningar för studenterna om organisationen och dess arbete. Vidare har samarbetet lett till att Malmö Citysamverkan medlemsföretag kunnat få en kostnadsfri och verksamhetsanpassad marknadsplan, framtagen av studerande genom kursen Marknadsföring.

I YH-utbildningen Travel Education Centre är Malmö Citysamverkan aktiva i ledningsgruppen där uppgifterna bland annat omfattar att kvalitetssäkra utbildningen på olika sätt, godkänna kurser, godkänna examensbevis, gå igenom enkäter från studerande och möten med myndigheter för kvalitetsgranskning. Malmö Citysamverkan delar med sig av information om vad som händer i vår bransch till ledningsgruppen där både utbildningsansvarig och studerande sitter med.

Samarbete har även gjorts med Medieinstitutet i form av LIA-plats. Detta resulterade sedan i att den studerande fick kommunikationsuppdrag på timmar för specifika projekt.

Samtal har inletts med det nya Citadellsgymnasiet för att hitta samarbete kring bland annat praktikplatser hos medlemsverksamheterna, då gymnasiet har ett program med handelsfokus.

Fastighetsägare samverkar med föreningen Centrum för fastighetsföretagande, tillsammans med Malmö universitet och Lunds Tekniska Högskola, med syftet att skapa en dynamisk miljö där olika vetenskaper, erfarenheter och perspektiv möts i en utvecklande miljö. Bland annat medverkar fastighetsägarna till nya utbildningar i hållbarhet inom fastighetssektorn samt ger projektjobb till kurser som Department of Urban Studies på Malmö universitet.

Nationell samverkan

Samverkan som sker nationellt genom Key Cities Group och Key Cities Group Marknad har fått allt större betydelse genom åren, både vad gäller erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av Sveriges städer. Värt att nämna är den skrivelse som Malmö Citysamverkan initierade i februari 2021 som först ledde till att tjugoåtta städer spred en gemensam debattartikel och därefter följde upp med ännu en i maj 2021 som spreds av trettiotre städer. Detta initiativ, fortsatt samverkan och lobbying ledde till att en arbetsgrupp, där även Malmö Citysamverkan var representerade, hade möte med såväl Näringsministern som Bostadsministerns stadssekreterare under sommaren 2022.

Ett annat nationellt arbete som startade i Malmö är den nationella kampanjen Ingen Puls Utan Din som först lanserades i november 2021. Det var en önskan från en lokal näringsidkare som Malmö Citysamverkan nappade på och tog vidare till Key Cities Group som tillsatte en arbetsgrupp där bland annat Malmö deltog. Den senaste kampanjen i juni 2022 samlade fyrtiofem städer i en gemensam kampanj om samhällsvärdet i att konsumera lokalt. Malmö Citysamverkan engagerar sig åter i arbetsgruppen för det tredje steget i kampanjen med start april 2023 där nu över 50 städer deltar.

Malmö Citysamverkan har gärna utbyte med andra städer och det mesta utbytet har skett med Helsingborg. Samverkan har även gjorts med Borås och andra städer.

Affärsutveckling

Malmö Citysamverkan har dialog med bland annat Almi Företagspartner och Tillväxt Malmö för att kunna informera och erbjuda medlemsverksamheterna olika former av affärsutveckling. Organisationerna har marknadsförts på kommunikationsplattformen Chainels och även bjudits in att presentera på frukostmöten. Samarbete har även inletts med Tillväxt Malmö inför evenemanget Maxa Malmö.

Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Syd är ännu en viktig samverkanspart för både långsiktiga strategiska frågor och mer operativa insatser. Fastighetsägarna Syd har tillsammans med Malmö stads förvaltningsdirektörer en grupp där även Malmö Citysamverkan ingår. Gruppen träffas två gånger per år där vårens möte hålls lokalt och vid höstens möte genomförs en studieresa för att få inspiration tillsammans gällande stadsutveckling. Vid träffarna diskuteras både utmaningar och möjligheter. Utöver detta så hålls löpande kontakt mellan Fastighetsägarna Syd och Malmö Citysamverkan, bland annat genom gemensamt pressmeddelande om Cityindex och att Malmö Citysamverkans ordförande sitter i Fastighetsägarna Syds Malmöstyrelse och rapporterar övriga om arbetet i city. Malmö Citysamverkans VD har även bjudits in att presentera för denna styrelse.

Vidare så sker en kontinuerlig dialog med citys fastighetsägare genom områdesarbetet som beskrivs i mer detalj senare i ansökan.

Rådgivarnätverk

Kommunstyrelsens ordförande startade ett nätverk med tjugotal företagsrepresentanter hösten 2015, där VD för Malmö Citysamverkan bjöds in. Nätverket har setts 2-4 gånger per år på olika platser i staden, dock digitalt under pandemin. Teman som behandlats under åren är Fehmarn Bältförbindelsen, trygghetsskapande åtgärder, Malmö-Lundregionens samarbete, pandemin, elkraftförsörjningen i Skåne, samverkan och innovation i Malmö, Tillväxtkommissionen: ett inkluderande och hållbart Malmö, kompetensförsörjning, Öresundsmetron och mycket mer. Till varje träff har en extern sakkunnig bjudits in för att belysa ämnet och nätverket har därefter utbytt reflektioner, information och erfarenheter. Allt för att ha en öppen dialog med Malmös bästa utveckling framför ögonen. Detta har varit otroligt givande och uppskattat av alla deltagare.

Samarbete med Köpenhamn

Malmö samarbetar med Köpenhamn i flera projekt. Detta kan gälla allt från de pågående infrastrukturplanerna på en ny metrolinje mellan städerna, till World Pride och EuroGames som hade gemensamt program på båda platserna under 2021. Såväl Malmö stad och Malmö Citysamverkan som enskilda näringsidkare samarbetar med Öresundsbron gällande reseanledningar. Information, tips och erbjudande förmedlas ut direkt till 170 000 danska mottagare varje vecka. Under 2023-2026 är Köpenhamn världsarkitekturhuvudstad och även här kommer städerna att samverka. Där man i Köpenhamn hittar det gemensamma i ”Copenhagen in common” tänker Malmö göra motsatsen och fånga hur den kulturella mångfalden i staden kan fångas i arkitekturen. Temat ”Malmö in the making” ska bestå av tre delar där samarbete sker mellan arkitektbranschen, event, näringsliv, konstnärer, civilsamhälle och andra. Allt från föreläsningar till öppna hus där man får komma in i spännande byggnader som man annars inte får komma in i, eller att bjuda in folk bakom kulisserna på hur staden planeras och visa på hur man kan engagera sig i det arbetet. Effekterna man hoppas uppnå är att väcka stolthet hos Malmöbor och att skapa ett engagemang för den fysiska byggmiljö som är resultat av demokratiska processer – att fler ska förstå att staden är vårt gemensamma rum. I sann samverkan.

Foto: Oskar Falck

Föreningar och övriga

Här sker behovsstyrd samverkan och kan exempelvis vara när Kulturskolan var delaktiga under Halloweeneventet hösten 2022. Där hade Kulturskolan en egen station där barnen fick lära sig att göra verklighetstrogna sår och sminka sig till häxor. Vid Halloweeneventet stod Dansakademin för en Thriller-inspirerad flashmob och bemannade en läskig men barnvänlig spöktunnel. Malmö Citysamverkan har även varit en länk till Kulturskolans pianoelever då de sökte platser att spela på i det offentliga rummet. De blev då ihopkopplade med Beyond Us, ett lyckat samarbete som planeras fortsätta. Kulturskolans Drum Corps kommer finnas med under Våryran 2023. I februari 2023 har ett samarbete med MISO inletts (Malmö idrottsföreningars samorganisation) för att bjuda in idrotten till stadskärnan för att skapa liv i stadskärnan samt ge möjlighet att locka nya medlemmar.

Andra exempel är kulturscenen Palladium som samverkade i eventet Cirkulär Afton och även lånade ut sina lokaler till eventet. I jultid tänds 700 marschaller upp dagligen i city tack vare ett mångårigt samarbete med Malmö Sjöscoutkår. Malmös alla föreningar ges årligen möjlighet att visa upp sina verksamheter med t.ex. prova på aktiviteter och uppvisningar på Malmöfestivalen inför tusentals besökare. I samarbete med Naturfotograferna och Kulturförvaltningen sattes en unik fotoutställning upp på Gustav Adolfs torg under sex veckors tid under 2022.

Fair Trade City

Malmö var Sveriges första Fair Trade City och arbetet har fortsatt sedan dess. Målet är mer rättvis handel och ökad etisk konsumtion, för att uppnå det samarbetar Malmö stad tillsammans med lokala aktörer. Kriterierna för diplomeringen är att andelen rättvist handlade produkter i kommunens verksamheter ökar, att det finns en styrgrupp för arbetet och kommunen har ansvar att delta i den, att det genomförs samarbeten med minst en butik och ett serveringsställe som erbjuder rättvist handlade produkter samt att minst fyra informationsaktiviteter om rättvis handel hålls per år varav minst en ska vara öppen för allmänheten.

Vision, Strategier och Mål

Vision

Stadskärnans vision är ”Malmö City – för alla att älska och återuppleva”. Denna lanserades efter ett gemensamt strategiarbete 2016 och mejslades fram att vara en ledstjärna i arbetet med vår gemensamma plats. ”Älska” väcker starka känslor och det vill vi att vår stadskärna ska göra. ”Återuppleva” innebär att vi ska fylla stads-kärnan med anledningar för besökare att komma igen och igen – det ska alltid finnas skäl att besöka Malmö.

Malmö Citys övergripande mål:

De övergripande effektmålen är:

Antal besökare till Malmö City ska öka
Mer ekonomiskt välmående och konkurrenskraftigt lokalt näringsliv

Detta ska uppnås genom att:

Stärka attraktiviteten i citys utbud
Skapa bättre förutsättningar för det lokala näringslivet
Verka för en attraktiv stadsmiljö

De mätbara målen är:

Besöksflöde ska öka utifrån 2019 års siffror och samtidigt jämföras med rikssnittet
Attraktivitet och utbudsmix ska förbättras
En positiv utveckling för det lokala näringslivet enligt Cityindex och Malmöläget
En förbättrad stadsmiljö enligt Rapport Malmö Stad City

Indikatorer:

Besöksräknare på Södra Förstadsgatan och Södergatan. Mäts löpande, rapporter finns tillgängliga veckovis.
Undersökning kring utbud (branscher, prisnivåer, market approach) som gjordes 2014, 2018 och 2022.
Cityindex. Rapporteras årligen under hösten, för föregående år.
Malmöläget. Besöksnäring mätt i gästnätter. Rapporteras årligen under hösten, för föregående år.
Undersökningen Rapport Malmö Stad City som gjordes 2018 och 2020 görs igen 2022 (främst frågorna: Malmö centrum är attraktivt att besöka, Malmö centrum är välskött, utformningen av stadsmiljön är attraktiv)
Ny undersökning under 2022. Denna besvaras både av de som redan besöker city och av de som inte gör det. Syftet är att förstå vad som lockar/vad som saknas för att kunna attrahera fler och nya målgrupper. Undersökningen ska göras igen efter 3 år för att se vilka förändringar som uppnåtts. Den ursprungliga undersökningen kan innehålla frågor om utveckling de senaste åren för att få omedelbar jämförelse. Den kan även innehålla frågor om områdena så att vi kan följa den upplevda utvecklingen av dessa.

Malmö Citys delmål:

Malmö Citys delmål under perioden 2021-2025 är att koras till Årets Stadskärna 2023. Detta innebär anmälan senast december 2022, ansökan senast februari 2023, jurybesök mars/april 2023, resultat under maj 2023.

Malmö Citys årliga mål

Förutom de mer långsiktiga målen beskrivna ovan, så sätts årligen även operativa mål för:

Omsättning Malmö City Presentkort
Följare sociala medier
Antal medlemmar
Antal användare i Chainels

Resultat rapporteras löpande till styrelsen tillsammans med övrig projektrapportering. En årlig rapport görs i samband med årsstämman.

Koppling till Agenda 2030

Malmö stad arbetar aktivt med Agenda 2030 på flera plan och har med Agenda 2030-målen i den årliga budgeten men också genom kommunens Miljöprogram. Läs mer om miljöprogrammet här. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ska beaktas vid varje projekt. Följande delar ses som speciellt relevanta för Malmö Citysamverkan vad gäller Agenda 2030:

11.7 SKAPA SÄKRA OCH INKLUDERANDE GRÖNOMRÅDEN FÖR ALLA: Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
För Malmö Citysamverkan kan detta innebära ett fokus på mer grönska i områdesarbetena. Exempel – vid den samfinansierade ombyggnationen av Triangeltorget bevarades samtliga träd och ytterligare träd planterades samtidigt som tillgängligheten förbättrades. Likaså har ombyggda Davidshallsgatan fått förbättrad tillgänglighet och flera nya trädplanteringar. Vid omvandlingen av platsen vid Solens Finger på gågatan införs också träd och annan grönska där det i nuläget helt saknar sådana inslag.

12.8 ÖKA ALLMÄNHETENS KUNSKAP OM HÅLLBARA LIVSSTILAR: Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
Detta omfattar till exempel den nationella kampanjen “Ingen Puls Utan Din” och eventet ”Cirkulär Afton”. Malmö Citysamverkan har även specifikt identifierat och listat de medlemmar som kan anses vara renodlat cirkulära företag för att kunna lyfta dessa. Vi är aktsamma om våra inventarier och har t.ex. hållit liv i belysningsridåer i som mest tretton år med fortsatt funktionalitet.

17.17 UPPMUNTRA EFFEKTIVA PARTNERSKAP: Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier.
Detta innebär grunden i Malmö Citysamverkans organisation och är även starkt kopplad till strategi 1: Samordnade satsningar, även om övriga strategier också har en naturlig koppling.

Vad är målformuleringarna baserade på?

Malmö Citysamverkan har fyra strategier för att uppnå visionen ”Malmö City – för alla att älska och återuppleva”. Två av dessa strategier, nr 2 och 3, har valts för att kopplas till övergripande målformuleringar. De två som inte valts har särskilda skäl: Nr 1 är en förutsättning för arbetet överlag och anses därför inte behöva specifika mål. Nr 4 är i jämförelse mer kopplad till operativa insatser och dessa redovisas löpande och mål sätts årligen

Malmö Citysamverkans strategier

Strategierna tas alltid fram gemensamt. De senaste strategierna som gäller 2021-2025 togs fram i en process under 2020, då en strateg från Malmö stad bidrog i processen. Utgångspunkt för strategiarbetet var ett antal trender som har bäring på stadskärnan och dess aktörer. Målsättningen var att arbetet skulle landa i ett användbart och kort dokument som skulle vara till hjälp inte bara för kansli men också parterna och andra aktörer i deras planering inom stadskärnan. Strategierna togs fram i två steg där det första var en workshop med Malmö Citysamverkans styrelse. Detta följdes upp med en stor workshop med flera inbjudna inom ägarkategorierna samt kultur och annan besöksnäring, relevanta branschorganisationer, forskare och universitet. Utkastet till strategierna förankrades därefter genom möten med en bredd inom varje ägarkategori. Vid mötena presenterades strategierna följt av en diskussion bland annat kring hur parterna kan bidra till strategierna från sitt håll. Strategierna ligger till grund för de årliga verksamhetsplanerna.

Strategierna i korthet:

Samordnade satsningar
Detta innebär att vi i högre utsträckning bjuder in till dialog kring möjliga gemensamma satsningar och enas kring en plan för detta med tydliga målsättningar och en fastställd tidplan. Vi ska också vara den naturliga parten för andra att kontakta för samverkan kring satsningar, så att vi antingen kan vara delaktiga som organisation eller inspirera till samarbeten direkt med våra parter.
Satsa på Malmö City som besöksdestination
Detta innebär att vi behöver ha en fördjupad dialog med våra parter gällande planering av utbud, upplevelser, digital utveckling, diversifiering av befintligt innehåll och att tillsammans tydliggöra våra främsta målgrupper samt vilken effekt vi vill att denna strategi ska ge. Det kan också medföra mer utbildning och erfarenhetsutbyte för att inspirera till förändring och att bjuda in fler aktörer, både från andra branscher och Malmöborna själva, att samverka kring utvecklingen av stadskärnans innehåll.
Situations- och områdesanpassad utveckling
Konkret innebär detta att vi tillsammans med parterna arbetar mer med tydligare positionering av varje område och en djupare dialog kring faktiska insatser och resurser, vilket inkluderar relevanta mål för området eller den planerade händelsen. Arbetet bör fördelas på parterna i större omfattning, alternativt skapa utrymme för ytterligare personella resurser. Vidare bjuder arbetet in till samtal med fler externa aktörer i varje område för att skapa utökad delaktighet.
Den digitala kommunikationen
Detta innebär att vi i större omfattning bjuder in till dialogprocesser via digitala plattformar, vilket är effektivt såväl tids- som kostnadsmässigt. Vi stärker också internkommunikationen via Chainels så att denna plattform blir den naturliga kanalen för information och nyheter till våra parter, samt ett sätt för medlemmar att ha kontakt sinsemellan i olika frågor. Även våra externa kanaler blir allt mer digitala, såsom sociala medier. Kopplingen mellan den fysiska platsen och den digitala kommunikationen behöver vara tydlig, lättillgänglig och lockande.

Kommande strategier kommer att baseras på en kommunal centrumstrategi där arbetet är påbörjat. I samråd diskuteras att centrumstrategin ska vara klar under våren 2024, så att Malmö Citysamverkan kan lägga sina strategier för att förstärka dess inriktning

Kvalitets- och miljöledningssystem

Malmö Citysamverkan har sedan 2022 ett Miljö och Kvalitetsledningssystem där två policys ingår. För Malmö Citysamverkan är det centralt med ett kontinuerligt förbättringsarbete både vad gäller kvalitet och miljö. Vårt kvalitets- och miljöarbete är en del av vår verksamhet och vi ser kvalitetssäkring och miljömedvetenhet som en naturlig del i vårt arbete. Varje medarbetare ska genom eget engagemang och aktivt deltagande bidra till att verksamhetens medlemmar och kunder upplever att förväntningarna uppfylls och att varor och tjänster levereras med rätt kvalitet och med hänsyn till miljön.

Kvalitetspolicy: ”Malmö Citysamverkan ska genom medvetet kvalitetsarbete och stort engagemang kontinuerligt sträva efter att ha nöjda medlemmar och kunder.”

Miljöpolicy: ”Malmö Citysamverkan ska sträva efter att ständigt vidareutvecklas för att bli bättre inom miljöområdet och genom detta minimera onödig miljöpåverkan till gagn för nuvarande och kommande generationer.”

Kommunens mål i stadskärnan

I Malmö stad finns ett stort antal strategiska styrdokument som på ett eller fler sätt har med city och cityutveckling att göra. Här nämns några av de mest centrala.

Malmö översiktsplan

I den nuvarande översiktsplanen står bland annat ”Malmö stad ska i samverkan med näringslivet och övriga intressenter verka för att stärka stadskärnan, som har en särställning i att profilera Malmö som en intressant stad att bo, arbeta och vistas i.” Detta ger en viktig signal för att prioritera arbetet med stadskärnan och att det ska ske tillsammans med andra och syns i en stor mängd faktiska projekt.

Arbetet med en ny översiktsplan för Malmö pågår för fullt och planen förväntas antas under våren 2023.

ÖP pekar ut strategier och platsspecifika planeringsriktlinjer, och utgör stadens mest centrala och övergripande planeringsdokument för fysisk markanvändning och stadsutveckling. ÖP pekar ut riktningen för bl.a.

Grön tillväxt och sysselsättning
Staden som kulturell och demokratisk livsmiljö
Byggd miljö och kulturmiljö inkl. handel och centrumfunktioner, näringsliv, kommersiell service och besöksnäring
Gröna och blåa miljöer
Trafik inkl. promenadstaden/fotgängarzoner

Foto: Thyra Evenäs Brandt

Miljöprogram

Malmö stad undertecknade som första kommun i Sverige en deklaration om att arbeta för att nå de globala målen i Agenda 2030 utifrån en lokal agenda. Även om miljöprogrammet tar ansvar för den ekologiska dimensionen av Agenda 2030, så måste både den sociala och den ekonomiska dimensionen vägas in för att vi ska nå hållbar utveckling. I Malmö är skillnaderna i hälsa och välfärd stora inom staden. Insatser för miljön kan även ge positiva effekter på andra områden, till exempel ökad trygghet och välbefinnande. Det krävs att vi kopplar ihop hållbarhetsdimensionerna och använder hela stadens kapacitet för att tillsammans bygga ett hållbart Malmö. Malmö ska fortsätta att vara en föregångare inom miljö- och klimatområdet. Hela Malmö stads organisation har ett gemensamt ansvar för att målen i miljöprogrammet uppnås.

Precis som för genomförandet av Agenda 2030, kommer partnerskap och samverkan vara en framgångsfaktor i arbetet med Malmö stads miljöprogram. En omställning krävs av samtliga förvaltningar och bolag för att tillsammans med civilsamhället, akademin och näringslivet hitta innovativa arbetssätt och lösningar på gemensamma utmaningar. Ett utbyte av kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser är viktiga komponenter för att målen ska nås. Rätt utfört kan denna miljö- och klimatomställning leda till fler gröna jobb, bättre hälsa, stärkt välfärd och ökad konkurrenskraft. Det kommer även att krävas förändringar i svenska och europeiska regelverk och policyer – ett arbete som redan pågår och som staden är en del av.

Trygghets- och säkerhetsstrategi – tekniska nämnden

Tekniska nämndens trygghets- och säkerhetsstrategi antogs 2020. Den utgår från nämndens uppdrag som markägare och väghållare och gäller den offentliga miljön och trafiken i Malmö. Utgångspunkten är frågan; Vilka utmaningar behöver vi i första hand ta tag i för att på ett kraftfullt sätt närma oss målbilden om en trygg och säker stad för alla som lever, bor och verkar i Malmö?

Utifrån den frågan har fyra strategiska prioriteringar utmejslats, och som Fastighets- och Gatukontoret tillsammans med andra aktörer jobbar aktivt med:

Renhållning för ökad trygghet
Trygghetsfrämjande faktorer i planarbetet
Trafikbeteende och otrygghet i trafikmiljön
Rätt åtgärder för ökad trygghet i befintlig stad

Trafik- och mobilitetsplan (TROMP)

Malmö stad har under lång tid arbetat framgångsrikt med hållbara transporter per trafikslag. För att ta ett större helhetsgrepp och möta nya utmaningar så har det i trafik- och mobilitetsplanen skapats en målbild med alla trafikslag och som har bäring på social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Malmös första trafik- och mobilitetsplan antogs i kommunfullmäktige i mars 2016. En ny TROMP är under framtagande och förväntas vara klar till sommaren 2023.

Resandeutvecklingen mäts vart femte år och det kommer en ny resvaneundersökning under hösten 2023. Nedan syns utvecklingen 2003 till 2018. Från antagen TROMPs utgångspunkt (2013) till 2018 minskade bilresorna med 6% till förmån för kollektivtrafik och cykel.

Malmö stads budget 2022 för tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden

I tekniska nämndens budget för 2022 står skrivet att förvaltningen ska utveckla Malmös centrum utifrån de fyra strategier som arbetades fram av Malmö Citysamverkan under 2021. Stort fokus läggs här på ökad samverkan, delaktighet och dialog.

I tekniska nämndens och stadsbyggnadsnämndens budget för 2022 står att förvaltningarna tillsammans med andra nämnder och externa aktörer ska ta fram en strategi för centrum. Det strategiarbetet är påbörjat och förväntas vara klart våren 2024.

Arbetsprocessen

Tillsammans

Hela Malmö genomsyras av ett samverkansklimat som gör det lätt att hitta olika parter för gemensamma insatser. De senaste åren har samverkansarbetet vidareutvecklats både inom Malmö stad och för Malmö Citysamverkan och på följande sidor beskrivs detta.

Samverkansmodellen

Eftersom staden utvecklas kontinuerligt behövs det en funktion som verkar i de olika lokala områden i syfte att lyssna in vilka lokala processer som redan är pågående, men även undersöka vilka behov de lokala aktörerna har. Att bygga en verktygslåda som tillgodoser de olika aktörernas behov är ett mål Malmö stad strävar efter. Att vara delaktiga och närvarande samt jobba nära Malmöborna är en viktig funktion för en positiv stadsutveckling som Fastighets- och Gatukontoret vill fylla. Att satsa på social hållbarhet i form av samverkansmodellen är en bra utgångspunkt för att bygga upp ett närmare samarbete med de olika lokala samhällena. Samhällets utmaningar blir lättare att hantera när samverkan mellan olika aktörer förstärks. Att bygga upp ett kontaktnät blir en hörnsten i arbetet framåt. Att satsa på synlighet och dialog med andra samhällsaktörer är en förutsättning för en gemensam ökad kollektiv styrka som i sin tur är en grund för hållbara stadsområden.

I Malmö finns ett antal BIDar med lokala aktörer som vill samverka med varandra och Malmö stad kring utvecklingen av det egna området. Samarbetet med BIDarna är värdefullt för staden, de lokala aktörerna bidrar bland annat med förståelse för områdets behov. Att arbeta tillsammans med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och näringsidkare i området ger mer kraft i arbetet med att tillsammans skapa en attraktiv stad. Samverkan är helt enkelt en förutsättning för att vi ska nå våra mål. Fastighets- och Gatukontoret har redan ett pågående arbete med olika samverkansprocesser tex BID Sofielund och BID Möllevången samt för stadskärnan genom Malmö Citysamverkan.

Kommunfullmäktige tar i sin årliga budget fram ett antal uppdrag till stadens nämnder.

Fastighets- och Gatukontoret fick i uppdrag att stimulera till samverkan (BID) med kommunen i Malmös lokalområden. Under 2022 har insatserna att kommunicera möjligheterna till samverkan och vilket stöd som finns att få intensifieras i enlighet med den samverkansmodell som tekniska nämnden beslutade 2020.

Modellen bygger på 4 faser:

Initieringsfasen: aktörer har förslag på hur de vill utveckla ett område tillsammans med Malmö stad genom tekniska nämnden, förslaget skickas till tekniska nämnden.
Samarbetsfasen: genomföra dialogaktiviteter och behovskartläggning
Utförandefasen: utförande av aktiviteter och insatser efter beslutad tidsplan
Resultatfasen: resultat och effektmätning med fokus på mervärde.

Ny kommunal samordnare

Malmö stad inrättade en ny tjänst 2022 på Fastighets- & Gatukontoret för att utöka samverkan mellan kommun och näringsliv. Samordnaren är adjungerad till Malmö Citysamverkans styrelse.

Samverkan Möllevången

Under ett helt år har stadskontoret samordnat en pilotinsats där staden har valt Möllevången som ett fokusområde då det fanns stora utmaningar i området och man ville förebygga att det hamnar i polisens lista med särskilt utsatt område. Genom att kalla till samverkansmöten varannan vecka där olika aktörer, både myndigheter och civilsamhället, ingår jobbar alla för att motverka och förebygga otrygghet. Arbetet fokuserar på de lågt hängande frukterna och ett långsiktigt strategiskt arbete framåt. Förhoppningen är att man ska ha liknande samverkan i stora delar av staden efter att man utvärderar projektet.

Foto: Werner Nystrand

Samverkansöverenskommelse mellan Polisen och Malmö stad

Vart femte år skrivs ett samverkansavtal på mellan Malmö stad och polisen. I det avtalet förbinder sig staden att jobba med samverkan tillsammans med polisen för att öka tryggheten och säkerheten i Malmö. I det arbetet ingår bland annat medborgarlöften och medborgardialoger samt olika samverkansnätverk där tex Fastighets- och Gatukontoret jobbar aktivt med att bidra med tryggare offentlig miljö för medborgarna.

Näringslivsdriven samverkan

Malmö Citysamverkan har sedan några år en samverkansprocess för att möjliggöra insatser utöver de som beslutas i de årliga verksamhetsplanerna. Här är syftet att medlemmarna inom Handel & Övrigt Näringsliv, som ofta har en något kortare planeringshorisont, ska kunna göra aktiviteter tillsammans för att utveckla platsen och sina verksamheter. Verksamheterna kan fylla i en mall vad det är för aktivitet, hur många verksamheter som deltar, vad de bidrar med och vad de önskar för stöd från Malmö Citysamverkan. En pott pengar finns avsatt i budgeten för att kunna bevilja extra insatser. Oftast innebär insatserna att verksamheterna planerar och genomför samt bidrar med tid, extra öppethållande, snygg skyltning, erbjudande till besökare eller dylikt, och att Malmö Citysamverkan bidrar med kapital och marknadsföring. På så sätt är det möjligt att göra mer för fler. Exempel på insatser genomförda på detta sätt är granar och marschaller på Hamngatan under flera år, Mingelkväll på Södra Förstadsgatan 2022 och Cirkulär Afton på Palladium 2023.

Områdesvist arbete

I arbetet med utvecklingen av stadskärnan försöker Malmö Citysamverkan och berörda aktörer utgå från delområdenas olika sammansättning, karaktär och vilket utvecklingsstadium som området befinner sig i. Område 1 (Triangeln och norra delen av Södra Förstadsgatan) har haft ett övervägande fokus på samverkan med fastighetsägare och kommun och området har utvecklats väl, vilket nu innebär att tätare samverkan även sker med hyresgäster. Område 2 (Södertull, Gustav Adolfs torg, Hansa, Södergatan, Skomakaregatan, Baltzarsgatan, Lilla torg) som påbörjade sin positioneringsprocess under 2020 och är i en fas där arbetet främst sker med Malmö stad och fastighetsägare. I område 3 (Davidshallsområdet) är det andra förutsättningar och där sker samverkan oftast direkt med näringslivet och även med kommunen. Område 4 (Stortorget, Gamla Väster, Kv. Caroli, Centralen) är, på grund av sin storlek och skiftande karaktär inom området, nedbrutet i mikroområden. Varje mikroområde hanteras utifrån dess specifika förutsättningar.

Ett embryo till områdesarbetet fanns i det ESF-finansierade utbildningsprojektet CityAkademin som Malmö Citysamverkan drev under 2009-2011 (även i perioder innan och efter), men den egentliga starten till områdesarbetet var en omfattande undersökning av stadskärnan 2014 som ledde till att en ny budgetpost inrättades 2015. Eftersom arbetet var framgångsrikt så arbetades det in i strategierna för 2017-2020 och utvecklades ytterligare till de nuvarande strategierna 2021-2025. Mer om arbetet i varje område kommer längre fram i ansökan.

Foto: Apelöga

Arbetsgrupp – Framtida finansiering

Representanter från Malmö Citysamverkans styrelse samt sakkunniga. Arbetsgruppen träffades under våren 2021 med målsättningen att kunna öka serviceavgifterna för 2022. Förslaget presenterades på stämman och bifölls. Detta förankrades sedan i Tekniska Nämnden och resultatet blev att serviceavgifterna höjdes med 19%. Då arbetsgruppen nått sitt mål för denna gång så upplöstes den.

Arbetsgrupp – Mål

Representanter från Malmö Citysamverkans styrelse samt sakkunniga. Träffades under sensommaren/hösten 2021 för att arbeta igenom målformuleringar baserade på det nya strategidokumentet som tagits fram. Målen skulle också ha utvalda indikatorer för tydlig mätbarhet. Förslaget godkändes av styrelsen 21 oktober 2021 och arbetsgruppen upplöstes.

Arbetsgrupp – Destinationssamverkan + Malmö Citysamverkan

Representanter från Malmö Citysamverkans styrelse och Destinationssamverkans styrelse startade under hösten 2022 ett mer strukturerat samarbetsprojekt. Det inleddes i augusti 2022 med ett möte med båda styrelser samt adjungerade för att diskutera gemensam målbild. Arbetsgruppen påbörjade därefter sitt arbete med syfte att genomföra gemensamma projekt som är bra för citys besöksnäring och ska leda till såväl återbesök som marknadsföring av evenemangen. Undersökningar visar att när våra besökare till staden tar del av evenemang så är de mer nöjda med sitt besök. Beslut om gemensam budget med lika finansiering från båda parter fattades under senhösten. Arbetet har hittills lett till att såväl citys besökare som Malmöbor får information om evenemang i staden genom skyltning i lediga lokaler, där fastighetsägare bidragit med ytor. En kommunikationsgrupp ansvarar för det gemensamma innehållet. Fler tankar om samarbete finns med på listan för arbetsgruppen. Målsättningen är också att långsiktigt stärka samarbetet mellan parterna ytterligare, till gagn för hela staden och dess besökare.

Remissinstans

Malmö Citysamverkan är remissinstans i frågor som rör Malmös stadskärna.

Verksamhetsplan

Denna tas fram årligen och baseras på Malmö Citys fyra strategier. Den tas fram efter sommaren i samråd med såväl kansli som styrelse och beslutas innan årsskiftet. Verksamhetsplanen utvärderas varje år. I verksamhetsplanen beskrivs också organisationens olika arbetsområden. En summering av verksamhetsplanen 2023:

Malmö Citysamverkans kansli

Pia Sandin – VD
Marcus Odelstig – cityutvecklare område 1 och 2, ekonomi, fastighetsfrågor
Caroline Strindlund – cityutvecklare område 3 och 4, föreningskontakt, Malmö City Presentkort
Felicia Jacobsen – marknadsansvarig
Sophie Lindström – sociala medier, restaurangkontakt
Bodil Johansson – administratör, Malmö City Presentkort – vikarierande
Dalia Rudvall – administratör, Malmö City Presentkort – föräldraledig

Kansliet utökades med en administratör 2020 och i början av 2022 ändrades hanteringen av sociala medier från en timanställning på deltid, till en fast tjänst på heltid som även påbörjat ett närmare arbete tillsammans med restauranger som inneburit utökad samverkan med branschen. Under sommaren 2022 utökades kansliet även med ytterligare en cityutvecklare som nu ansvarar för bland annat område 3 och 4.